Igår kväll öppnades ett till asylboende här i vår lilla kommun, det andra i ordningen.
Så i morse på min morgonrunda bestämde jag mig för att gå förbi det här boendet, kanske mest för att jag var nyfiken, vad vet jag.
När jag gick förbi stod det en man utanför och rökte sin morgoncigarett. Jag log och sa hej, som man gör om man har minsta gnuttan anständighet i kroppen.
Jag vet inte om jag sett någon verkligen le med precis hela kroppen förut, men det var vad den här mannen gjorde när han svarade "morgon".
Rörd över hans reaktion vandrade jag vidare och spenderade följande två timmar av frisk luft och benplågande med att tänka på den här mannen.
Jag kan förstås inte veta vad han tänkte men, han verkade genuint glad över att vara där han var och jag hoppas ett vänligt bemötande en kall fredagsmorgon också var uppskattat. Ett leende och ett hej kan betyda mycket i en svår stund och även om jag inte vet om mitt leende betydde något för honom så betydde hans leende att jag mått bra hela dagen.
Det värmer förstås också att se alla underbara medmänniskor i den här kommunen som arbetar ideellt och drar igång insamlingar mm för att hjälpa.
fredag 30 oktober 2015
söndag 1 mars 2015
Värsta Jesus-grejen!
Idag skriver flera tidningar om att regeringen vill ta bort den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen.
Alltså den magiska gräns på två och ett halvt år som moderaterna instiftade. Magisk? Jo men det är väl klart det är magi att ingen kan vara sjuk längre än 2,5 år?
Max 30 månaders kronisk värk och sen, poff! Du är frisk! Värsta Jesus-grejen!
I Aftonbladet uttalar sig Gunnar Axén, moderat, som är ordförande för den kommitté som skött utredningen av den här frågan. Han säger att det istället ska sättas in åtgärder så att den sjukskrivne rehabiliteras snabbare. Enligt honom ska det här leda till att ingen blir sjukskriven längre än 2,5 år så då kan man lika gärna ta bort gränsen.
Så moderaterna var alltså precis så naiva som man kunde tro när de dummade in den där regeln? De trodde alltså det räckte med en tidsgräns och så skulle allt bli bra?
Det här känns så typiskt moderaterna. Regler och piskor istället för att se problemet och faktiskt komma med lösningar.
"Näe men vi slänger in någon regel, blundar och håller för öronen så fixar säkert någon annan det".
På precis samma sätt angrep man arbetslösheten. Jaga och piska arbetslösa istället för att stimulera, utveckla och skapa jobb.
Nu var det väl för väl att Gunnar kunde hitta en ursäkt så han kunde svälja sin stolthet och gå med på att ta bort gränsen. Nu får vi bara hoppas att regeringen lyckas få med riksdagen på det också, där finns det ju fler galningar.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20397433.ab
Alltså den magiska gräns på två och ett halvt år som moderaterna instiftade. Magisk? Jo men det är väl klart det är magi att ingen kan vara sjuk längre än 2,5 år?
Max 30 månaders kronisk värk och sen, poff! Du är frisk! Värsta Jesus-grejen!
I Aftonbladet uttalar sig Gunnar Axén, moderat, som är ordförande för den kommitté som skött utredningen av den här frågan. Han säger att det istället ska sättas in åtgärder så att den sjukskrivne rehabiliteras snabbare. Enligt honom ska det här leda till att ingen blir sjukskriven längre än 2,5 år så då kan man lika gärna ta bort gränsen.
Så moderaterna var alltså precis så naiva som man kunde tro när de dummade in den där regeln? De trodde alltså det räckte med en tidsgräns och så skulle allt bli bra?
Det här känns så typiskt moderaterna. Regler och piskor istället för att se problemet och faktiskt komma med lösningar.
"Näe men vi slänger in någon regel, blundar och håller för öronen så fixar säkert någon annan det".
På precis samma sätt angrep man arbetslösheten. Jaga och piska arbetslösa istället för att stimulera, utveckla och skapa jobb.
Nu var det väl för väl att Gunnar kunde hitta en ursäkt så han kunde svälja sin stolthet och gå med på att ta bort gränsen. Nu får vi bara hoppas att regeringen lyckas få med riksdagen på det också, där finns det ju fler galningar.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20397433.ab
onsdag 3 december 2014
Sveriges mest väntade nyhet
Ok, så då befinner vi oss alltså i en situation där en "svårt parlamentariskt läge" blivit ett direkt överjävligt parlamentariskt läge.
Huvudet är så fullt av tankar och frustration att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Jag vet också att jag måste begränsa mig annars blir det här en kortare roman och jag tror inte ni har det tålamodet med mig.
Så om jag helt enkelt tar det jag är mest besviken/orolig över.
Media har ända sedan valet så gott som uteslutande pratat om vad SD kommer göra. Den senaste veckan har det här såklart eskalerat till rent absurda nivåer, som nådde sitt fasliga klimax igår runt 16-snåret när var enda journalist i Sverige, småsvettigt och otäckt upphetsat, basunerade ut att SD fäller regeringen.
Om vi ska vara ärliga, hade någon väntat sig något annat? Hade någon verkligen väntat sig att SD skulle ta sitt förnuft till fånga? Det här måste ju vara den mest väntade "nyhet" det senaste årtiondet?
Det media gör, och så många av oss med dem, är att låta 12,86% av riksdagen helt bestämma Sveriges framtid.
Borde det inte lagts mycket större fokus på alliansen och deras 39,43%? Vad tänkte de göra? Hur skulle de ta sitt ansvar för att 13 övergriniga och snarstuckna procent inte skulle få bestämma över alla andra?
Vore det inte mycket mer rimligt att de uppträder vuxet och nyktert?
Men inte ett ljud om det från media.
Och alliansen då? När de fått inviter så har de envist vägrat att förhandla. Är det att ta ansvar?
Nej långt därifrån.
Nu får vi se vad som händer, men det som oroar mig mest inför framtiden är; att om det politiska klimatet, framför allt i massmedia, fortsätter handla om vad SD vill och inte vill, och alla andra partier reduceras till "vi tycker inte som SD".
Då tror jag att ett Sverige vi inte vill ha inte bara är en risk, utan en illaluktande och intolerant verklighet.
Och så aftonbladet med sin trogna "Såhär påverkas din plånbok"
Det finns väl för fan viktigare saker att fokusera på just nu?!
Huvudet är så fullt av tankar och frustration att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Jag vet också att jag måste begränsa mig annars blir det här en kortare roman och jag tror inte ni har det tålamodet med mig.
Så om jag helt enkelt tar det jag är mest besviken/orolig över.
Media har ända sedan valet så gott som uteslutande pratat om vad SD kommer göra. Den senaste veckan har det här såklart eskalerat till rent absurda nivåer, som nådde sitt fasliga klimax igår runt 16-snåret när var enda journalist i Sverige, småsvettigt och otäckt upphetsat, basunerade ut att SD fäller regeringen.
Om vi ska vara ärliga, hade någon väntat sig något annat? Hade någon verkligen väntat sig att SD skulle ta sitt förnuft till fånga? Det här måste ju vara den mest väntade "nyhet" det senaste årtiondet?
Det media gör, och så många av oss med dem, är att låta 12,86% av riksdagen helt bestämma Sveriges framtid.
Borde det inte lagts mycket större fokus på alliansen och deras 39,43%? Vad tänkte de göra? Hur skulle de ta sitt ansvar för att 13 övergriniga och snarstuckna procent inte skulle få bestämma över alla andra?
Vore det inte mycket mer rimligt att de uppträder vuxet och nyktert?
Men inte ett ljud om det från media.
Och alliansen då? När de fått inviter så har de envist vägrat att förhandla. Är det att ta ansvar?
Nej långt därifrån.
Nu får vi se vad som händer, men det som oroar mig mest inför framtiden är; att om det politiska klimatet, framför allt i massmedia, fortsätter handla om vad SD vill och inte vill, och alla andra partier reduceras till "vi tycker inte som SD".
Då tror jag att ett Sverige vi inte vill ha inte bara är en risk, utan en illaluktande och intolerant verklighet.
Och så aftonbladet med sin trogna "Såhär påverkas din plånbok"
Det finns väl för fan viktigare saker att fokusera på just nu?!
torsdag 13 november 2014
Vägval för vårdvalet
Riksrevisionens totalsågning av vårdvalet som genomfördes 2010 av alliansen hoppas jag inte undgått någon. Men jag blir inte direkt förvånad om det har gjort det eftersom det, om man bortser från en och annan ledarsida, varit pinsamt tyst om detta.
Vårdvalet är alltså en tvingande lag för alla Sveriges landsting som ger fri etableringsrätt för privata vårdgivare. Istället för att en demokratiskt folkvald församling ska kunna styra etablering efter behov så är det nu en fri marknad där det endast gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Riksrevisionen tar i sin granskning upp att vårdvalet lett till en överetablering av privata vårdcentraler i områden med rika och friska människor, och att de då till viss del slagit ut vårdcentraler i områden vars befolkning har en lägre socioekonomisk status.
I min tankevärld var länge läx-rut den tydligaste vattendelaren mellan höger- och vänsterpolitik. Men här har vi en mycket bra konkurrent.
Det är ganska beklämmande men ändå väntad läsning. Av just den här anledningen var jag och så många med mig emot den här reformen. Av samma anledning såg jag och mina partivänner till att LOV inte infördes i vår kommun. Av samma anledning är det viktigt att kommunerna får vara med och bestämma när företag vill öppna privata skolor och av samma anledning var det helt vansinnigt att privatisera apoteken.
Nu har vi en ny regering och ens chans att göra vården i Sverige mer rättvis och styrd av behovet.
Problemet är det parlamentariska läget i riksdagen, där vi inte har majoritet. Så frågan är, vågar borgerligheten svälja sin stolthet och ta till sig att den här reformen var helt uppåt väggarna, i alla fall om man ska ha medborgarnas bästa för ögonen.
Ska vi vara medborgare i det svenska samhället, eller ska vi vara kunder till företagskoncernen Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/politik/riksrevisionen-domer-ut-vardvalet/
Vårdvalet är alltså en tvingande lag för alla Sveriges landsting som ger fri etableringsrätt för privata vårdgivare. Istället för att en demokratiskt folkvald församling ska kunna styra etablering efter behov så är det nu en fri marknad där det endast gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Riksrevisionen tar i sin granskning upp att vårdvalet lett till en överetablering av privata vårdcentraler i områden med rika och friska människor, och att de då till viss del slagit ut vårdcentraler i områden vars befolkning har en lägre socioekonomisk status.
I min tankevärld var länge läx-rut den tydligaste vattendelaren mellan höger- och vänsterpolitik. Men här har vi en mycket bra konkurrent.
Det är ganska beklämmande men ändå väntad läsning. Av just den här anledningen var jag och så många med mig emot den här reformen. Av samma anledning såg jag och mina partivänner till att LOV inte infördes i vår kommun. Av samma anledning är det viktigt att kommunerna får vara med och bestämma när företag vill öppna privata skolor och av samma anledning var det helt vansinnigt att privatisera apoteken.
Nu har vi en ny regering och ens chans att göra vården i Sverige mer rättvis och styrd av behovet.
Problemet är det parlamentariska läget i riksdagen, där vi inte har majoritet. Så frågan är, vågar borgerligheten svälja sin stolthet och ta till sig att den här reformen var helt uppåt väggarna, i alla fall om man ska ha medborgarnas bästa för ögonen.
Ska vi vara medborgare i det svenska samhället, eller ska vi vara kunder till företagskoncernen Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/politik/riksrevisionen-domer-ut-vardvalet/
onsdag 12 november 2014
Religion i vården
Idag kunde vi i flera medier läsa om Kronobergs landstings beslut att utreda rätten för vårdpersonal att vägra göra aborter, eller ja för att vara tydlig var det moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna som beslutade det.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet röstade emot och folkpartiet avstod lite halvfegt att rösta.
Anledningen att någon inte vill utföra en abort skulle då vara religiösa skäl vilket gör mig rejält bekymrad. Om en människa uppsöker vård av någon anledning ska hen få en professionellt bemötande grundat på vetenskap.
Att någon läst något i en gammal bok är inte grund för svensk sjukvård.
Alla ska ha rätten att tro på precis vad de vill, men när det påverkar andra människor och framför allt, när det påverkar andra människors hälsa, är det inte längre ok.
Vi kunde senare under dagen i Aftonbladet läsa om Ellinor, som jobbar som barnmorska i Norge, som berättar om sin tro och hur hon förhåller sig till abort.
Hon säger "Det här kommer från mig", följt av "Det finns klara tydliga tecken genom hela bibeln".
Uttalandet säger iofs emot sig själv men är också så otäckt att det får håren i nacken på mig att resa sig.
I bibeln finns det för övrigt gott om tecken på en hel del otrevligheter som jag hoppas Ellinor avhåller sig från.
Att vägra utföra en abort på grund av religion ska helt enkelt inte vara ok.
Det är helt ok att en person tror på att det är fel.
Men då ska man inte jobba inom vården.
Artikeln jag hänvisar till i texten:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19849586.ab
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet röstade emot och folkpartiet avstod lite halvfegt att rösta.
Anledningen att någon inte vill utföra en abort skulle då vara religiösa skäl vilket gör mig rejält bekymrad. Om en människa uppsöker vård av någon anledning ska hen få en professionellt bemötande grundat på vetenskap.
Att någon läst något i en gammal bok är inte grund för svensk sjukvård.
Alla ska ha rätten att tro på precis vad de vill, men när det påverkar andra människor och framför allt, när det påverkar andra människors hälsa, är det inte längre ok.
Vi kunde senare under dagen i Aftonbladet läsa om Ellinor, som jobbar som barnmorska i Norge, som berättar om sin tro och hur hon förhåller sig till abort.
Hon säger "Det här kommer från mig", följt av "Det finns klara tydliga tecken genom hela bibeln".
Uttalandet säger iofs emot sig själv men är också så otäckt att det får håren i nacken på mig att resa sig.
I bibeln finns det för övrigt gott om tecken på en hel del otrevligheter som jag hoppas Ellinor avhåller sig från.
Att vägra utföra en abort på grund av religion ska helt enkelt inte vara ok.
Det är helt ok att en person tror på att det är fel.
Men då ska man inte jobba inom vården.
Artikeln jag hänvisar till i texten:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19849586.ab
tisdag 16 september 2014
Jag är trött på domedagsprofeter
"Jamen det där gick ju bra!"
"Jo men, SD...."
"Ja fast våra siffror..."
"Jo men, SD...."
Jag är så trött på alla domedagsprofeter!
Vi försöker nu alla samla ihop oss efter en intensiv valrörelse och det enda vi pratar om är "SD fick 13%" i olika former, men så gott som alla med undertoner av "nu är det kört för Sverige".
Och det här kommer från alla håll, det kommer från alliansens företrädare, det kommer från mina partikamrater, det kommer från media och det kommer från de som ens vägrar ta någon politisk ställning.
T.ex. så var expressens framsida på morgonen efter valet helt svart med just 13% tryckt i vitt mitt på. Där la man fokus, inte på det faktum att statsministern fick tacka för sig.
Men ge er nu! Det är inte där vi ska lägga fokus!
Att moderaterna fokuserar på det är inte så konstigt, det är klart man vill lyfta fokus från det faktum att man gjorde ett mycket dåligt val. Det är klart man vill lyfta fokus från sina otäcka flirtar med just SD i valrörelsens slutskede.
Men att vi socialdemokrater väljer att fokusera så enormt på det gör mig lite bekymrad. Vi fick på valnatten höra det vi arbetat så hårt för, att Fredrik Reinfeldt kommer lämna in sin och regeringens avskedsansökan. Nu kan vi äntligen börja bygga ett bättre Sverige!
Så låt oss fokusera på det, det är DÄR vi behöver lägga fokus och energi.
Javisst är det illa att ca 13% av Sveriges väljare väljer att lägga sin röst på SD. Men det är inget vi ska stå och se överraskade ut över. Och det är inte så att alla dessa väljare är rasister, det vet vi också.
SDs framgångar är en naturlig (om än beklaglig) följd av ett otryggare samhälle med ökade klyftor och orättvisor. Något som i sin tur är en direkt följd av 8 års moderat politik.
Det gör det ännu viktigare att spotta sig i näven och nu ta tag i orättvisorna i landet.
När vi bygger ett mer jämställt samhälle med ökad trygghet och minskade klyftor där arbetslösheten sjunker och skolresultaten ökar, då kommer också SDs stöd sjunka som en sten som sprungit läck.
Nej naturligtvis är det inte en lätt uppgift, det gör det än viktigare att fokusera på rätt saker!
Så sluta förfasas för SDs siffror och gläds istället åt att Sverige valde en väg för kärlek, rättvisa, jämlikhet och framtid!
"Jo men, SD...."
"Ja fast våra siffror..."
"Jo men, SD...."
Jag är så trött på alla domedagsprofeter!
Vi försöker nu alla samla ihop oss efter en intensiv valrörelse och det enda vi pratar om är "SD fick 13%" i olika former, men så gott som alla med undertoner av "nu är det kört för Sverige".
Och det här kommer från alla håll, det kommer från alliansens företrädare, det kommer från mina partikamrater, det kommer från media och det kommer från de som ens vägrar ta någon politisk ställning.
T.ex. så var expressens framsida på morgonen efter valet helt svart med just 13% tryckt i vitt mitt på. Där la man fokus, inte på det faktum att statsministern fick tacka för sig.
Men ge er nu! Det är inte där vi ska lägga fokus!
Att moderaterna fokuserar på det är inte så konstigt, det är klart man vill lyfta fokus från det faktum att man gjorde ett mycket dåligt val. Det är klart man vill lyfta fokus från sina otäcka flirtar med just SD i valrörelsens slutskede.
Men att vi socialdemokrater väljer att fokusera så enormt på det gör mig lite bekymrad. Vi fick på valnatten höra det vi arbetat så hårt för, att Fredrik Reinfeldt kommer lämna in sin och regeringens avskedsansökan. Nu kan vi äntligen börja bygga ett bättre Sverige!
Så låt oss fokusera på det, det är DÄR vi behöver lägga fokus och energi.
Javisst är det illa att ca 13% av Sveriges väljare väljer att lägga sin röst på SD. Men det är inget vi ska stå och se överraskade ut över. Och det är inte så att alla dessa väljare är rasister, det vet vi också.
SDs framgångar är en naturlig (om än beklaglig) följd av ett otryggare samhälle med ökade klyftor och orättvisor. Något som i sin tur är en direkt följd av 8 års moderat politik.
Det gör det ännu viktigare att spotta sig i näven och nu ta tag i orättvisorna i landet.
När vi bygger ett mer jämställt samhälle med ökad trygghet och minskade klyftor där arbetslösheten sjunker och skolresultaten ökar, då kommer också SDs stöd sjunka som en sten som sprungit läck.
Nej naturligtvis är det inte en lätt uppgift, det gör det än viktigare att fokusera på rätt saker!
Så sluta förfasas för SDs siffror och gläds istället åt att Sverige valde en väg för kärlek, rättvisa, jämlikhet och framtid!
söndag 18 maj 2014
En vänsterextremist bekännelser
Sverige är ett vackert land. Sverige är ett avlångt land. Sverige ligger i Norden. Det bor drygt 9 miljoner invånare i Sverige.
Det här är fakta vi alla känner till.
Sveriges befolkning består av tre sorters människor.
Sort 1. "De där"
Den här gruppen består till största delen av invandrade människor. Men inte alla invandrare*. Främst invandrare med mörkare hy, människor med ett utomeuropeiskt språk som modersmål, människor med annan trosuppfattning än den svenska kyrkans protestantism. (Ja jag tror även Jehovas vittnen hamnar i den här kategorin).
Den här gruppen är förstås skyldig till allt ont i världen och framför allt Sverige. Egentligen skulle man göra något åt dem. "Men så får man väl inte säga i det här jävla landet!"
Tumregeln är, i den här gruppen ingår alla som man kan sätta "De där jävla..." framför.
* Har du invandrat från Norge, Tyskland, USA, Kanada, Storbrittanien eller Danmark är du inte invandrare.
Tumregeln är, i den här gruppen ingår alla som man kan sätta "De där jävla..." framför.
* Har du invandrat från Norge, Tyskland, USA, Kanada, Storbrittanien eller Danmark är du inte invandrare.
Sort 2. "Sverigedemokraterna"
Rakryggade, vithyade, män som tänkt klart. Samhällets stöttepelare. Finfina människor.
Rakryggade, vithyade, män som tänkt klart. Samhällets stöttepelare. Finfina människor.
Sort 3. "Vänsterextremister"
Gränsen mellan grupp 1 och grupp 3 är ganska diffus då de flesta invandrare såklart är vänsterextremister också.
För att göra det enkelt kan man säga att alla som inte håller med Sverigedemokraterna är vänsterextremister.
För att göra det enkelt kan man säga att alla som inte håller med Sverigedemokraterna är vänsterextremister.
Står du upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde, så är du vänsterextrem. Är du med i ett fack är du vänsterextrem. Jobbar du ideellt är du vänsterextrem. Hör och häpna, du är vänsterextrem till och med om du heter Reinfeldt. Är du bög... ja ni fattar.
I alla fall om man ska tro på Sverigedemokraterna.
ELLER...
...så inser man att det inte finns vi och dom. Det finns bara VI!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)